Med den med mig kan jag göra allt jag kan tänkas behöva under en dag: läsa böcker, e-post och pdf:er, skriva, surfa, blogga, logga in på biblioteket - utan att behöva känna mig låst till en plats eller planera i förväg vad jag ska ha med mig. Framför allt så blir jag på så bra humör av att ha allt detta tillgängligt utan att behöva göra avkall på det estetiska för funktionalitetens skull. Praktiska saker kan också få vara vackra.
För framför allt måste mitt praktiska lilla portabilitetskontor snabbt kunna tas fram och fånga en ingivelse i farten utan grusande tankestopp däremellan. Snabbt kunna plockas ner och bort, och ge plats för att glömma bort och vila tankarna och känslorna på något annat. Skrivandet måste tydligen anpassas till mig, inte tvärtom. Lirkas in bland ett bångstyrigt humör och morgontrötthet och helst liksom smygas i min vardag nästan utan att jag är medveten om att det ständigt pågår. Nedkrupen i en soffa, invirad i en varm filt, lutad mot en älsklingsaxel eller lagomt ensam i ett anonymt cafésorl, i tystnaden på biblioteket eller blåsten på hållplatsen mellan bytet från en buss till en annan. Med alla sladdar och skärmar och tekniska tradigheter utom synhåll, men inom räckhåll. Då tänker jag som bäst.
