Min plånbok hade nyligen den goda smaken att gå sönder så att jag utan dåligt samvete fick köpa en ny.
Det blev en plånbok i förklädnad.
Den är väldigt liten men rymmer både smartphone, sedlar och kontokort och när den inte ligger i min ficka så gör den sig väldigt bra i bokhyllan tillsammans med mina gamla böcker. Förvillande lik en riktig.
Det här är såklart något som går igen även hos många andra saker som jag tycker om. Estetiken från det gamla, funktionaliteten hos det nya. I min pyttelilla plånboksbok som doftar av läder (om än jag hoppas att det inte är äkta eftersom jag helst föredrar att vara djurvän) ryms mängder med digital information.
Böcker, om man vill - en telefon är kanske inte det smidigaste sättet att läsa på, men jag har ändå hunnit igenom halva the Castle of Otranto på det viset. Faktum är att det här blogginlägget till största delen har tillkommit inifrån min plånbok eftersom jag har fotat, redigerat och skrivit med min smartphone. Dock kommer det att bli ett besök hos skomakaren för att göra ett hål för linsen (eftersom man i nuläget måste pilla ut telefonen en bit för att kunna fotografera och det rimmar lite illa med den där funktionaliteten). Men det kanske var lika bra, för ärligt talat känns det inte som att saker är riktigt mina förrän jag har fått modifiera dem åtminstone lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar